Idag gick vi en långpromenad och hamnade bland annat på Möllevången. Vad jag saknar underbara Möllan! Även om det för några år sedan kändes helt rätt och absolut nödvändigt att lämna allt nattligt stök så är saknaden stor. Jag saknar livet, dofterna, maten, utbudet, variationen och människomixen. Femton år sätter sina spår och det är nog här jag känner mig mest hemma men ändå känner jag på mig att jag aldrig kommer att bo här igen – men man ska aldrig säga aldrig.

Jag saknar restaurangerna och mataffärerna..

.. alla knasiga skyltar..

.. alla färger…

.. och alla roliga affärer. Den här hade jag inte sett förut, här säljs allt från de tokiga lamporna i fönstret och hemmastickade vantar till 3D-tavlor med kattungar på och nattlinnen – underbar Möllanmix alltså.