En av dagarna i Hoi An hyrde vi en privatguide som tog oss runt på landsbygden för att träffa risbönder och vattenbufflar, lära oss om grödorna. Han tog oss även ut till vattenkokosnötsskogen där vi fick prova på att fiska på traditionellt sätt och paddla i vattenskogen.
Vår guide Hoa hämtade oss vid vårt homestay och han hade med sig cyklar till oss. De var i betydligt bättre skick än de skruttiga som vi lånat hittills, väldigt skönt med bromsar som fungerar och utan en massa gnissliga ljud. Cykelturen gick längs med småvägar, oändliga risfält, odlingar och stora krigskyrkogårdar. Det är svårt att se sig mätt på landskapet här, det är så fantastiskt.
Vi träffade en risbonde ute på ett av fälten och vi fick se hur han jobbade tillsammans med sin vattenbuffel. Buffeln var 17 år gammal och bonden hade haft honom sedan han var en liten kalv. Guiden berättade att det var väldigt långa och ibland väldigt ensamma dagar ute på risfälten så bufflarna var inte bara arbetsdjur utan även bra sällskap så många blev väldigt fästa vid sin buffel. Tim fick sätta sig på buffeln och helt plötsligt traskade bonden iväg med ekipaget rakt ner i ett lerigt fält. Tur att ungen har bra balans.
Sedan cyklade vi vidare ut mot vattenskogen, en liten extra runda blev det också då guiden råkade ta oss på en ofrivillig omväg. Till slut kom vi i alla fall fram. Vi fick kliva på en fiskebåt som tog oss ut mot havet. På båten tillverkade Hoa små leksaker av palmblad. Han berättade att han växt upp i krigstider och då hade de inte råd med några leksaker och fick tillverka egna av vad som fanns till hands.
Där floden mötte havet träffade vi två fiskare som visade oss hur de fiskade med nät på traditionellt sätt. Tim och mannen provade också. Hoa berättade att båda de äldre fiskarna var väldigt fattiga och hade växt upp föräldralösa efter att ha mist sina föräldrar i kriget. De var fortfarande väldigt fattiga men pengarna de fick för att visa turisterna traditionellt fiske var en bra extrainkomst för dem.
Fiskebåten körde tillbaka in i vattenskogen och vi hoppade över i en liten rund bambubåt. Tillsammans med en av männen i byn rodde vi runt bland kokospalmerna. Mannen som rodde kunde ingen engelska men visade oss hur vattenkastanjerna växte och en stor vattenfylld krater mitt i skogen, den var orsakad av en bomb under kriget.
Det var fantastiskt vackert med alla palmerna, husen och de färgglada båtarna som speglade sig i vattnet.
Tillbaka på land igen åt vi middag på gården där guiden var anställd, det var flera olika vietnamesiska smårätter, jättegott! Mätta, trötta, glada och med många nya kunskaper och upplevelser cyklade vi tillbaka till Hoi An igen.
kapusta family on tour 